Det klingar i kassar en trappa ner. Jag vågar inte gå dit. Det kan aldrig vara bra.
Jag stannar här uppe och låtsas vara någon annan. Hahaha..
Förresten så attackerade Pussel mig natten till idag. Han hoppade på mig som en...(ja, något farligt arme vapen som hoppar) och klöste fast sig i täcket. Nu lyckades han klösa sig igenom flera lager dun och tyg och träffade min stackars lilla fot. En klo bestämde sig för att fastna UNDER min lilltånagel.
Detta resulterade i en arg, övertrött Jennie. Jag gjorde det. Jag sparkade till min avkomma från satan him self. Jag träffade dock inte utan träffade sängkanten och ytterligare smärta uppstod.
Idag är min lilltå röd, öm och lite trasig.
Så är det att ha en satans avkomma som kram- och klappkompis!
Hej så länge!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar