fredag 30 juli 2010
onsdag 28 juli 2010
V.17 (som började i måndags, men jag har varit lite seg)
Barnet:
Barnet kan gäspa
Barnets kropp är tunn, armar och ben är magra och det mesta av skelettet består mer eller mindre av brosk, som är mjukt och flexibelt.
Lanugohåret täcker hela kroppen i mönster som liknar fingeravtryck, och huden är fortfarande genomskinlig och saknar underhudsfett.
Barnets ögon har nu ögonlock, men de öppnas inte förrän runt den 27:e graviditetsveckan.
Hon eller han är medveten om och kan reagera på vad som händer. Du kanske kan känna hur barnet reagerar på ljud. Nu är de externa könsorganen så tydliga att man kan se om det är en pojke eller en flicka.
Från och med den här veckan väger barnet mer än moderkakan.
Mamman:
En glad överraskning i andra trimestern
Nu när ditt hjärta har 20 procent mer blod att pumpa runt händer det att du får hjärtklappning, men det är inget att oroa sig för.
Den ökade blodmängden får kroppens slemhinnor att svullna. Därför får du lite mer flytningar än vanligt, och näsan täpps till (se till att inte bli beroende av nässpray. Använd koksaltlösning i stället!).
Slemhinnor finns även i slidan, och nu blir de mer blodfyllda än tidigare. Om din sexlust, som förmodligen fick komma i andra hand under första trimestern på grund av trötthet och illamående, nu kommer tillbaka när du mår bättre är chanserna goda för att sexlivet ska få sig ett rejält uppsving. Många säger att de aldrig i sitt liv har haft så bra sex som under den andra trimestern!
Mina ord:
Ja, nu mår jag bara bra. Här växer vi och mår gott. I söndags kände jag bebis röra på sig ordentligt för första gången. Det pirrade på som tusan och buffades.
Jag är piggare än förut och orkar mer än vanligt. Har varit ut på en liten prommenad eller två till och med.
Just nu är allt bara bra och roligt!
Barnet:
Barnet kan gäspa
Barnets kropp är tunn, armar och ben är magra och det mesta av skelettet består mer eller mindre av brosk, som är mjukt och flexibelt.
Lanugohåret täcker hela kroppen i mönster som liknar fingeravtryck, och huden är fortfarande genomskinlig och saknar underhudsfett.
Barnets ögon har nu ögonlock, men de öppnas inte förrän runt den 27:e graviditetsveckan.
Hon eller han är medveten om och kan reagera på vad som händer. Du kanske kan känna hur barnet reagerar på ljud. Nu är de externa könsorganen så tydliga att man kan se om det är en pojke eller en flicka.
Från och med den här veckan väger barnet mer än moderkakan.
Mamman:
En glad överraskning i andra trimestern
Nu när ditt hjärta har 20 procent mer blod att pumpa runt händer det att du får hjärtklappning, men det är inget att oroa sig för.
Den ökade blodmängden får kroppens slemhinnor att svullna. Därför får du lite mer flytningar än vanligt, och näsan täpps till (se till att inte bli beroende av nässpray. Använd koksaltlösning i stället!).
Slemhinnor finns även i slidan, och nu blir de mer blodfyllda än tidigare. Om din sexlust, som förmodligen fick komma i andra hand under första trimestern på grund av trötthet och illamående, nu kommer tillbaka när du mår bättre är chanserna goda för att sexlivet ska få sig ett rejält uppsving. Många säger att de aldrig i sitt liv har haft så bra sex som under den andra trimestern!
Mina ord:
Ja, nu mår jag bara bra. Här växer vi och mår gott. I söndags kände jag bebis röra på sig ordentligt för första gången. Det pirrade på som tusan och buffades.
Jag är piggare än förut och orkar mer än vanligt. Har varit ut på en liten prommenad eller två till och med.
Just nu är allt bara bra och roligt!
tisdag 27 juli 2010
söndag 25 juli 2010
fredag 23 juli 2010
Jaha ni.
Om jag skulle försöka summera denna dag lite.
Eller vi får gå tillbaka till igår redan. Då kände jag att magen var konstig. Jag hade varit hos svärmor och ätit och trodde att det hela berodde på stark mat. Jag fick som små kramper i magen och den var stenhård.
På kvällen hade jag fortfarande ont, men det kom och gick så jag lade mig och sov.
När jag vaknade i morse sa jag till Jocke att jag fortfarande hade ont. Jag ringde min barnmorska vid 09,45 och talade om hur smärtan kändes och att den inte höll i sig utan mer kom och gick fast ganska ofta. Som små kramper.
Hon bad mig klocka dessa små kramper och försöka se hur länge de höll i sig och hur ofta de uppkom.
%stycken hann jag med på en timme och de höll i sig mellan 40-70sekunder.
Jag ringde tillbaka och meddelade detta till BM och hon förklarade att trots att det var väldigt tidigt så rörde det sig med sotr sannorlikhet om förvärkar/sammandragningar. Jaha?? Vad innebär detta? Kan jag föda när som helst? Vad ska jag göra? Vad ska jag känna? Miljoner tankar for genom min skalle. Hon ville ringa på sjukhuset och rådgöra med dem om jag borde åka in eller inte.
Okej, Bara att vänta på besked. En timme gick, två timmar passerade och så gjorde även tredje och fjärde timmen. Där någonstans åkte Jocke på jobbet och jag bröt ihop. Jag grät som om hela hjärtat brustit. Allt kändes bara så konstigt och jag vet ju ingenting. Jag sitter här med mitt och JOckes underverk i min mage och jag vet inte om den tar skada av detta.
Som tur var fanns min bror och min pappa på baksidan så det plockade upp den spillra som var jag och ringde mamma. Även brors flickvän kom och höll om mig en stund och försökte trösta och krama.
När mamma kom så hjälptes vi åt att ordna lite mat och småplocka lite.
Jag ringde BM 11,45. 16,49 ringde min mobil och det var hon som ringde. Att nå en läkare på sjukhuset hade tydligen varit svårt idag så hon hade till slut ringt något speciellt nummer och kom till någon läkare på kvinnokliniken.
De höll med på sjukhuset att det troligtvis rörde sig om förvärkar och att i ett så tidigt stadium som detta finns ingen behandling mot detta. Jag skulle pröva att ta rvå alvedon ikväll när jag la mig att sova för natten. Hon trodde även att själva sammandragningarna kanske hade lagt sig, men i och med att jag inte visste vad det var så kunde jag även få¨ont av det.
Om detta inte gett med sig under natten eller att jag vaknar med smärta i natt så skulle jag komma ner så fick de ta en titt på mig och ta lite prover, men dessa sammandragningar var inte farliga för bebis.
Jag kände att jag blev några tusen kilo lättare och mådde lite bättre efter det samtalet.
Jag åkte till mamma och pappa och var där en stund. Sedan åkte jag till en kompis bara för att få se lite ansikten och slippa fundera mer.
Mag-kramperna har inte riktigt gett med sig, men jag tycker ändå att de inte kommer lika ofta som förut.
Det är inte lätt att vara med bebis. Jag är så rädd för allt hela tiden. Vår lilla groda som vi redan älskar så mycket. Jag gör allt för den!!
Om jag skulle försöka summera denna dag lite.
Eller vi får gå tillbaka till igår redan. Då kände jag att magen var konstig. Jag hade varit hos svärmor och ätit och trodde att det hela berodde på stark mat. Jag fick som små kramper i magen och den var stenhård.
På kvällen hade jag fortfarande ont, men det kom och gick så jag lade mig och sov.
När jag vaknade i morse sa jag till Jocke att jag fortfarande hade ont. Jag ringde min barnmorska vid 09,45 och talade om hur smärtan kändes och att den inte höll i sig utan mer kom och gick fast ganska ofta. Som små kramper.
Hon bad mig klocka dessa små kramper och försöka se hur länge de höll i sig och hur ofta de uppkom.
%stycken hann jag med på en timme och de höll i sig mellan 40-70sekunder.
Jag ringde tillbaka och meddelade detta till BM och hon förklarade att trots att det var väldigt tidigt så rörde det sig med sotr sannorlikhet om förvärkar/sammandragningar. Jaha?? Vad innebär detta? Kan jag föda när som helst? Vad ska jag göra? Vad ska jag känna? Miljoner tankar for genom min skalle. Hon ville ringa på sjukhuset och rådgöra med dem om jag borde åka in eller inte.
Okej, Bara att vänta på besked. En timme gick, två timmar passerade och så gjorde även tredje och fjärde timmen. Där någonstans åkte Jocke på jobbet och jag bröt ihop. Jag grät som om hela hjärtat brustit. Allt kändes bara så konstigt och jag vet ju ingenting. Jag sitter här med mitt och JOckes underverk i min mage och jag vet inte om den tar skada av detta.
Som tur var fanns min bror och min pappa på baksidan så det plockade upp den spillra som var jag och ringde mamma. Även brors flickvän kom och höll om mig en stund och försökte trösta och krama.
När mamma kom så hjälptes vi åt att ordna lite mat och småplocka lite.
Jag ringde BM 11,45. 16,49 ringde min mobil och det var hon som ringde. Att nå en läkare på sjukhuset hade tydligen varit svårt idag så hon hade till slut ringt något speciellt nummer och kom till någon läkare på kvinnokliniken.
De höll med på sjukhuset att det troligtvis rörde sig om förvärkar och att i ett så tidigt stadium som detta finns ingen behandling mot detta. Jag skulle pröva att ta rvå alvedon ikväll när jag la mig att sova för natten. Hon trodde även att själva sammandragningarna kanske hade lagt sig, men i och med att jag inte visste vad det var så kunde jag även få¨ont av det.
Om detta inte gett med sig under natten eller att jag vaknar med smärta i natt så skulle jag komma ner så fick de ta en titt på mig och ta lite prover, men dessa sammandragningar var inte farliga för bebis.
Jag kände att jag blev några tusen kilo lättare och mådde lite bättre efter det samtalet.
Jag åkte till mamma och pappa och var där en stund. Sedan åkte jag till en kompis bara för att få se lite ansikten och slippa fundera mer.
Mag-kramperna har inte riktigt gett med sig, men jag tycker ändå att de inte kommer lika ofta som förut.
Det är inte lätt att vara med bebis. Jag är så rädd för allt hela tiden. Vår lilla groda som vi redan älskar så mycket. Jag gör allt för den!!
onsdag 21 juli 2010
tisdag 20 juli 2010
För ett tag sedan fick jag låna en vetekudde av Lollos mamma och jag är bara så tacksam för den!
Den har räddat mig från mången värk.
Värm i micron i 2,5 minut och sedan är det bara att sätta sig och njuta.
Idag vaknade jag med sjuk huvudvärk. Trodde hela huvudet skulle flyga i luften. Hade antagligen legat på samma sida nästan hela natten.
Tänkte ta en alvedon, men som sagt. Jag värmde kudden istället och hej, hopp vad det känns skönt.
Nu ska jag sitta på detta vis ett tag till och sedan ska jag till Erika och fixa till mina ögonbryn litegrann.
Måste även åka och köpa nya glödlampor för här är det mörkare än mörkast. Fattar inte varför jag har så svårt att ta mig iväg och köpa det, men som sagt. Idag SKA jag göra det.
Hej så länge!
Den har räddat mig från mången värk.
Värm i micron i 2,5 minut och sedan är det bara att sätta sig och njuta.
Idag vaknade jag med sjuk huvudvärk. Trodde hela huvudet skulle flyga i luften. Hade antagligen legat på samma sida nästan hela natten.
Tänkte ta en alvedon, men som sagt. Jag värmde kudden istället och hej, hopp vad det känns skönt.
Nu ska jag sitta på detta vis ett tag till och sedan ska jag till Erika och fixa till mina ögonbryn litegrann.
Måste även åka och köpa nya glödlampor för här är det mörkare än mörkast. Fattar inte varför jag har så svårt att ta mig iväg och köpa det, men som sagt. Idag SKA jag göra det.
Hej så länge!
måndag 19 juli 2010
V.16
Barnet:
Massor av plats att plaska omkring
Ditt barn skulle få plats i handflatan. Fötterna är 2 centimeter långa, och huvudets diameter är cirka 3 centimeter.
Han eller hon rynkar pannan, suger på tummen och sväljer vatten. Det sistnämnda kan orsaka hicka, men det är ingenting du känner av än så länge.
Barnets hår växer. Det finns ögonbryn och naglar som man kan se tydligt.
Färglöst, tunt hår som kallas lanugohår börjar nu täcka kroppen. Man tror att syftet med det här håret är att hålla kvar fosterfettet, som bildas under de kommande fyra veckorna. Fosterfett är en oljig substans som skyddar barnets tunna hud. Lanugohåret försvinner inte förrän i slutet av graviditeten.
Just nu är det fantastiskt att vara i magen. Det finns massor av plats att sparka och röra sig på.
Mamman:
Den första sparken
Om du väntar ditt andra barn är det möjligt att du känner sparkarna redan. Många kvinnor beskriver känslan som ”gasbubblor” eller som en fladdrande känsla. Du kan ha märkt av det här i flera dagar, men inte förstått vad du kan ha känt.
Oroa dig inte om du inte känner barnet ännu. Fosterrörelser känner man oftast för första gången mellan vecka 16 och vecka 20. En del barn är mer aktiva än andra. De har redan en alldeles egen personlighet.
Har du märkt att det inte alls är lika bekvämt att ligga på rygg längre? Sluta ligga på rygg. Om du gör det trycker barnet på aorta och hindrar blodflödet i din kropp. Det är därför du känner dig svimfärdig.
Mina ord:
Jaha. NU har det snart gått fyra månader. Jösses vad tiden springer iväg. Jag mår riktigt bra nu och orkar mer. Sover inte middag längre och klarar faktiskt att vara uppe ganska länge på kvällarna. Jag går mest runt i mamma byxor och känner mig rund och go.
Har lite småsvårt att sova på mage ibland och vaknar ibland när jag håller på och vrider och snurrar i sängen. Har dock köpt mig en ny kudde som var värt varenda krona jag betalade. Nu behöver jag inte tre kuddar för att sova. Nu räcker det med min enda. Just nu är det bara roligt att vara med barn. Det tog lite tid att få denna känsla, men nu är den här.! Hejja!!
lördag 17 juli 2010
torsdag 15 juli 2010
I morse var jag uppe ganska tidigt. Jag gick upp ocg gjorde mig oridning och 08,30 satte jag mig i bilen och körde till S.vall.
Hade tänkt vara där när affärerna öppnar. 09,30 åkte jag in på McDonken och köpte mig en egg McMuffin. Det var mumma!
09,45 åkte hag ner på Ikea och trodde att de skulle ha öppnat 09,00, men icke!
De öppnade minsann först 10.00 så jag fick sätta mig i restaurangen på Ikea och vänta en stund.
Klockan 10,00 öppnades dörrarna till affären och jag inhandlade de lådor vi behövde till jobbet.
Sedan tassade jag in på Birsta City en sväng för jag tankte köpa mig ett vitt mamma linne på H&M. Jag hittade även ett par lite kortare byxor som var sköna att ha.
Sedan halkade jag in på Vero Moda. De har ju mammakläder och hade fått tips om att det var rea på sådant där. Mycket riktigt. 75%rabatt på mammakläder. Hejsan Hoppsan!
Jag köpte mig en klänning och en t-shirt för totalt 100kronor. Lagomt och bra tyckte jag.
Köpte en presnet till JOcke på Jack & Jones, men det var för stort så vi måste byta.
Innan klockan var 13.00 var jag åter hemma igen.
Hemma igen myste jag med Jocke tills hans åkte på jobbet. Sedan åkte jag, Linda och Milian till sommarstugan och hade det gött.
Har haft en bra dag!
Nu är Fanny hos mig och skall sova över så det blir mysigt.
Hej så länge!
Hade tänkt vara där när affärerna öppnar. 09,30 åkte jag in på McDonken och köpte mig en egg McMuffin. Det var mumma!
09,45 åkte hag ner på Ikea och trodde att de skulle ha öppnat 09,00, men icke!
De öppnade minsann först 10.00 så jag fick sätta mig i restaurangen på Ikea och vänta en stund.
Klockan 10,00 öppnades dörrarna till affären och jag inhandlade de lådor vi behövde till jobbet.
Sedan tassade jag in på Birsta City en sväng för jag tankte köpa mig ett vitt mamma linne på H&M. Jag hittade även ett par lite kortare byxor som var sköna att ha.
Sedan halkade jag in på Vero Moda. De har ju mammakläder och hade fått tips om att det var rea på sådant där. Mycket riktigt. 75%rabatt på mammakläder. Hejsan Hoppsan!
Jag köpte mig en klänning och en t-shirt för totalt 100kronor. Lagomt och bra tyckte jag.
Köpte en presnet till JOcke på Jack & Jones, men det var för stort så vi måste byta.
Innan klockan var 13.00 var jag åter hemma igen.
Hemma igen myste jag med Jocke tills hans åkte på jobbet. Sedan åkte jag, Linda och Milian till sommarstugan och hade det gött.
Har haft en bra dag!
Nu är Fanny hos mig och skall sova över så det blir mysigt.
Hej så länge!
onsdag 14 juli 2010
.jpg)
tisdag 13 juli 2010
måndag 12 juli 2010
V.15
Barnet:
Ögonbrynen börjar avteckna sig
Titta på ansiktet. Ögonen fortsätter att röra sig mot ansiktets framsida, men de är inte på plats än. Ögonbrynen börjar synas nu.
Om ditt barn ska bli mörkhårigt börjar det producera mörka pigment. Mot slutet av veckan kan ditt barn knyta näven.
Lillhjärnan (som är en del av hjärnan) och ryggmärgen har nu bildats. Huden är fortfarande så tunn att man kan se blodkärlen genom den.
Mamman:
Jag har ingenting att sätta på mig
För första gången i ditt liv kan du ärligen säga: "Jag har ingenting att sätta på mig!"
Din midja finns helt enkelt inte där längre! Nu har du en liten bula under naveln.
Eftersom din livmoder växer uppåt och utåt är det kanske inte så viktigt längre att snabbt hitta en toalett.
Ditt hjärta har ökat sin kapacitet med 20 procent för att klara den ökade blodmängden och för att ditt barn ska få syre ordentligt. Det kan ibland ge hjärtklappning. Det är ingenting att oroa sig för.
Mina ord:
Har klarat mig från kräka nu i snart en vecka. Det är tacksamt. BM sa att jag skulle sluta med alla vitaminer utom folsyra och se om det kanske blev bättre och jag tror minsann hon hade rätt. Nu är det denna huvudvärk som skall bort, men den beror nog på min totala oförmåga att dricka tillräckligt.
Magen växer i sakta takt. Viktökningen är liten. 1kg på 8veckor. Beror nog på att jag kräkits ur mig en hel del under denna period också.
Just nu börjar jag minimalt kanske se det där med att skina och allt det där fina jag misströstade över för någon vecka sedan.
Jag fick lite småångest igår när jag hade (ja hör nu upp och häpna över detta faktum) glömt att jag var gravid. Jag klev ur soffan och tittade ner på magen och tyckte den var fet. Sedan fick jag nästan hjärtfel när jag insåg vad jag just funderat över. Hallå Jennie!!! Det bor ju en liten groda där inne....
Ja, jag har också tagit upp detta tidigare.
Man skall nog inte göra en psykologisk utvärdering när man är gravid. Man kan bli inlagd.. *fniss*
Barnet:
Ögonbrynen börjar avteckna sig
Titta på ansiktet. Ögonen fortsätter att röra sig mot ansiktets framsida, men de är inte på plats än. Ögonbrynen börjar synas nu.
Om ditt barn ska bli mörkhårigt börjar det producera mörka pigment. Mot slutet av veckan kan ditt barn knyta näven.
Lillhjärnan (som är en del av hjärnan) och ryggmärgen har nu bildats. Huden är fortfarande så tunn att man kan se blodkärlen genom den.
Mamman:
Jag har ingenting att sätta på mig
För första gången i ditt liv kan du ärligen säga: "Jag har ingenting att sätta på mig!"
Din midja finns helt enkelt inte där längre! Nu har du en liten bula under naveln.
Eftersom din livmoder växer uppåt och utåt är det kanske inte så viktigt längre att snabbt hitta en toalett.
Ditt hjärta har ökat sin kapacitet med 20 procent för att klara den ökade blodmängden och för att ditt barn ska få syre ordentligt. Det kan ibland ge hjärtklappning. Det är ingenting att oroa sig för.
Mina ord:
Har klarat mig från kräka nu i snart en vecka. Det är tacksamt. BM sa att jag skulle sluta med alla vitaminer utom folsyra och se om det kanske blev bättre och jag tror minsann hon hade rätt. Nu är det denna huvudvärk som skall bort, men den beror nog på min totala oförmåga att dricka tillräckligt.
Magen växer i sakta takt. Viktökningen är liten. 1kg på 8veckor. Beror nog på att jag kräkits ur mig en hel del under denna period också.
Just nu börjar jag minimalt kanske se det där med att skina och allt det där fina jag misströstade över för någon vecka sedan.
Jag fick lite småångest igår när jag hade (ja hör nu upp och häpna över detta faktum) glömt att jag var gravid. Jag klev ur soffan och tittade ner på magen och tyckte den var fet. Sedan fick jag nästan hjärtfel när jag insåg vad jag just funderat över. Hallå Jennie!!! Det bor ju en liten groda där inne....
Ja, jag har också tagit upp detta tidigare.
Man skall nog inte göra en psykologisk utvärdering när man är gravid. Man kan bli inlagd.. *fniss*
Nu är det sista veckan innan semestern!
Fy va skönt det skall bli att få vara ledig lite.
Jag har nog ett stort behov av det tror jag. Vet bara inte vad jag ska hitta på. Vill ju inte åka någonstans utan Jocke. Det skulle kännas fel, men är sugen på att resa till Stockholm och hälsa på Lotta och Tessi. Vi får väl se vad som händer.
Vi ska i alla fall försöka ta oss upp till Umeå över någon helg om Jimmy vill ta emot oss. Bara för att vi skall ha kommit oss någonstans.
Jag ska i alla fall börja gå ut och gå lite mer nu på semestern. Mest för att jag är livrädd att åka på förstoppning nu när inte magen funkar som den ska. Sedan även för att det är hälsosamt att g utanför dörrarna och få frisk lust. Man behöver ju inte ta ett maraton, bara en liten sväng.
Vet inte vad jag ska hitta på idag? Fortsätter värdet på detta vis åker jag nog till stugan efter jobbet. Kan vara skönt att komma ut lite.
Fy va skönt det skall bli att få vara ledig lite.
Jag har nog ett stort behov av det tror jag. Vet bara inte vad jag ska hitta på. Vill ju inte åka någonstans utan Jocke. Det skulle kännas fel, men är sugen på att resa till Stockholm och hälsa på Lotta och Tessi. Vi får väl se vad som händer.
Vi ska i alla fall försöka ta oss upp till Umeå över någon helg om Jimmy vill ta emot oss. Bara för att vi skall ha kommit oss någonstans.
Jag ska i alla fall börja gå ut och gå lite mer nu på semestern. Mest för att jag är livrädd att åka på förstoppning nu när inte magen funkar som den ska. Sedan även för att det är hälsosamt att g utanför dörrarna och få frisk lust. Man behöver ju inte ta ett maraton, bara en liten sväng.
Vet inte vad jag ska hitta på idag? Fortsätter värdet på detta vis åker jag nog till stugan efter jobbet. Kan vara skönt att komma ut lite.
söndag 11 juli 2010
Igår var vi på gatufesten.
Det var riktigt skojjit. Jag kan säga att jag var inte in i ett enda öltält på hela kvällen. Jag och Jocke gick mellan stora scenen och Scen Himlabadet hela kvällen.
Vi startade med att titta lite på D-A-D och sedan vidare till Teddybears. Teddybears var grymma! Scenshowen var så bra och de var ju så snygga med sina björnhuvuden.
När deras show var slut gick vi och kikade på Hoffmaestro, men det var så sjukt mycket folk så vi gick och köpte en langos istället. Var ju ingen kö alls där.
Till sist var det dags för Mustasch. De var också riktigt bra.
Nu hade jag stått och gått i mer än tre timmar. Jag hade så galet ont i fötterna och lite i sidan av magen så när Mustasch var slut var även vår kväll slut.
Vi gick till bilen och körde hem.
En riktigt rolig kväll var det och massa bra artister fick vi se!
Nästa år blir det nog bara ett dagsbesök för så är ju bebis med!
Lite bilder från igår. Kanske syns dåligt, men ändå....
Det var riktigt skojjit. Jag kan säga att jag var inte in i ett enda öltält på hela kvällen. Jag och Jocke gick mellan stora scenen och Scen Himlabadet hela kvällen.
Vi startade med att titta lite på D-A-D och sedan vidare till Teddybears. Teddybears var grymma! Scenshowen var så bra och de var ju så snygga med sina björnhuvuden.
När deras show var slut gick vi och kikade på Hoffmaestro, men det var så sjukt mycket folk så vi gick och köpte en langos istället. Var ju ingen kö alls där.
Till sist var det dags för Mustasch. De var också riktigt bra.
Nu hade jag stått och gått i mer än tre timmar. Jag hade så galet ont i fötterna och lite i sidan av magen så när Mustasch var slut var även vår kväll slut.
Vi gick till bilen och körde hem.
En riktigt rolig kväll var det och massa bra artister fick vi se!
Nästa år blir det nog bara ett dagsbesök för så är ju bebis med!
Lite bilder från igår. Kanske syns dåligt, men ändå....
lördag 10 juli 2010
Jag är så himla trött på min mobil och jag måste säga det igen.
Jag HATAR MediaMarkt! Jag fattar inte varför jag gör en sån tabbe att handla där en gång till.
Jag skall dock ge dem en chans genom att åka dit idag och se om de kan hjälpa mig att laga mobilen.
Om och om igen får jag nätfel när jag surfar på wifi-nätet. Sedan går det ej att använda appar som Twitter och Facebook. HUr är det möjligt?
Jag har aldrig haft problem med någon mobil jag köpt tidigare. Aldrig någonsin, men nu ska det strula. Jag gillade den inte när jag hade köpt den, men vi vande oss liksom med varandra mobilen och jag. Vi kom överens och det funkade, men nu vill den inte alls.
Så som sagt. Idag skall jag ge personalen på MediaMarkt en sista chans att ta igen allt skit de har kommit med hittills.
Jag hoppas verkligen de kan hjälpa mig för jag vill inte vara utan mobil.
Hej så länge!
Jag HATAR MediaMarkt! Jag fattar inte varför jag gör en sån tabbe att handla där en gång till.
Jag skall dock ge dem en chans genom att åka dit idag och se om de kan hjälpa mig att laga mobilen.
Om och om igen får jag nätfel när jag surfar på wifi-nätet. Sedan går det ej att använda appar som Twitter och Facebook. HUr är det möjligt?
Jag har aldrig haft problem med någon mobil jag köpt tidigare. Aldrig någonsin, men nu ska det strula. Jag gillade den inte när jag hade köpt den, men vi vande oss liksom med varandra mobilen och jag. Vi kom överens och det funkade, men nu vill den inte alls.
Så som sagt. Idag skall jag ge personalen på MediaMarkt en sista chans att ta igen allt skit de har kommit med hittills.
Jag hoppas verkligen de kan hjälpa mig för jag vill inte vara utan mobil.
Hej så länge!
Igår var en stor dag i Jennie-land.
Vi var ju till BM och utförde lite provtagning och hjärtljuds lyssning.
Mina värden var tokbra och det är man tacksam för!
Vi pratade om mitt illamående och jag skall fortsätta tugga postafen så länge jag mådde illa.
Hon hoppades att det skulle gå över snart annars skulle hon kanske skriva ut annan medicin till mig.
Jag fick även sluta med vitaminerna ett par veckor för även de kan bidra till illamåendet eftersom de innehåller både vitaminer och mineraler. Denna kombination var tydligen inte ultimal för sådana kräkisar som mig.
Hur som haver. När alla prover var klara fick jag lägga mig på lilla sängen och vi hon kände på livmodern. Den växte på fint, men hon trodde inte den var stor nog att innehålla tvillingar. Detta kunde hon dock inte säga säkert utan det fick vi veta på Ultraljudet!
När hon klämt och känt på livmodern tog hon fram en liten sak som hon rattade på magen och först hittade vi mitt slö-pumpande, men ändå starka hjärta. Sedan så vips var det en liten häst som galopperade runt där inne i magen. Det var ju bebis hjärta som slog!
Både jag och Jocke stod (och låg) en lång stund och bara lyssnade. Grodan är en riktigt liten kicker också. Sparkade till åt den där grejjen ett par gånger så det small. BM skrattade och sa att det var en livlig liten filur som huserade inne i magen.
Vi lyckades spela in lite som vi sedan lyssnade på minst hundra gånger när vi kom hem.
Det var så underbart, härligt att äntligen få höra att det bor någon där inne. Jag är inte som hundarna och är skendräktig. Det är på riktigt!!!
Hejja oss som lyckades göra en liten groda i magen...
Vi var ju till BM och utförde lite provtagning och hjärtljuds lyssning.
Mina värden var tokbra och det är man tacksam för!
Vi pratade om mitt illamående och jag skall fortsätta tugga postafen så länge jag mådde illa.
Hon hoppades att det skulle gå över snart annars skulle hon kanske skriva ut annan medicin till mig.
Jag fick även sluta med vitaminerna ett par veckor för även de kan bidra till illamåendet eftersom de innehåller både vitaminer och mineraler. Denna kombination var tydligen inte ultimal för sådana kräkisar som mig.
Hur som haver. När alla prover var klara fick jag lägga mig på lilla sängen och vi hon kände på livmodern. Den växte på fint, men hon trodde inte den var stor nog att innehålla tvillingar. Detta kunde hon dock inte säga säkert utan det fick vi veta på Ultraljudet!
När hon klämt och känt på livmodern tog hon fram en liten sak som hon rattade på magen och först hittade vi mitt slö-pumpande, men ändå starka hjärta. Sedan så vips var det en liten häst som galopperade runt där inne i magen. Det var ju bebis hjärta som slog!
Både jag och Jocke stod (och låg) en lång stund och bara lyssnade. Grodan är en riktigt liten kicker också. Sparkade till åt den där grejjen ett par gånger så det small. BM skrattade och sa att det var en livlig liten filur som huserade inne i magen.
Vi lyckades spela in lite som vi sedan lyssnade på minst hundra gånger när vi kom hem.
Det var så underbart, härligt att äntligen få höra att det bor någon där inne. Jag är inte som hundarna och är skendräktig. Det är på riktigt!!!
Hejja oss som lyckades göra en liten groda i magen...
fredag 9 juli 2010
Om några timmar är det dags för BM.
Jag är så nervös att jag försökt kräkas en gång (utan att det kom något) och nu känner jag mig nästan svimfärdig.
Jag somnade igår vid 22,30 och vaknade igen vid 03-tiden. Jag låg då och snurrade runt i sängen i minst 40minuter innan jag somnade om igen, så bristen på sömn har väl också gjort sitt.
Det ska i alla fall bli superspännande och jag har ju längtat efter detta hur länge som helst.
Jag har satt i mig en tallrik flingor och mjölk nu på morgonen och ska toppa med ett äppla så får vi se hur det går.
Jag återkommer efter besöket!
Hej så länge!
Jag är så nervös att jag försökt kräkas en gång (utan att det kom något) och nu känner jag mig nästan svimfärdig.
Jag somnade igår vid 22,30 och vaknade igen vid 03-tiden. Jag låg då och snurrade runt i sängen i minst 40minuter innan jag somnade om igen, så bristen på sömn har väl också gjort sitt.
Det ska i alla fall bli superspännande och jag har ju längtat efter detta hur länge som helst.
Jag har satt i mig en tallrik flingor och mjölk nu på morgonen och ska toppa med ett äppla så får vi se hur det går.
Jag återkommer efter besöket!
Hej så länge!
torsdag 8 juli 2010
Ja det blev en langos igår!
Jag och Jocke satte oss i bilen direkt när han kom hem från jobbet och körde ner till S.vall.
Vi kikade runt lite på stan och hälsade på bror som parkerat sig i ett av tälten. Sedan gick vi och ställde oss i den berömda langos-kön. 30minuiter senare var vi framme och fick beställa det vi längtat efter hela kvällen.
Den smakade underbart, precis som jag hade hoppats.
Vi strosade runt en stund till och strax efter 22 var det hemfärd igen.
Nu sitter jag på jobbet och förundrades över hur bra jag mådde trots min brist på ordentlig sömn, men lugn bara lugn. Jag känner nu att illamåendet är på ingång.
Jag ska sätta i mig ett äpple nu och hoppas det går över snart.
Hej så länge!
Jag och Jocke satte oss i bilen direkt när han kom hem från jobbet och körde ner till S.vall.
Vi kikade runt lite på stan och hälsade på bror som parkerat sig i ett av tälten. Sedan gick vi och ställde oss i den berömda langos-kön. 30minuiter senare var vi framme och fick beställa det vi längtat efter hela kvällen.
Den smakade underbart, precis som jag hade hoppats.
Vi strosade runt en stund till och strax efter 22 var det hemfärd igen.
Nu sitter jag på jobbet och förundrades över hur bra jag mådde trots min brist på ordentlig sömn, men lugn bara lugn. Jag känner nu att illamåendet är på ingång.
Jag ska sätta i mig ett äpple nu och hoppas det går över snart.
Hej så länge!
onsdag 7 juli 2010
Jag tror det bor en liten tjej i magen. Det är nog bara tjejer som kan bråka och stöka som denna lilla groda gör! Nej då, skämt o sido! Jag och Jocke satt och skojjade om detta igår.
Det är lite varannandag-principen som gäller på mitt välmående.
Igår var det inga större bekymmer (mer en attack av illamående när stekpannan var framme på jobbet) med mig. Jag mådde fint.
Idag leker kräkan jo-jo mellan magen och halsen.
Om det är två små fisar som bor i magen är jag inte alls förvånad över hur jag mår. Jag vill inbilla mig (så snälla förstör inte min osannolka filosofering för jag vet ändå att det inte stämmer) att jag mår sämre ju fler som trängs där inne.
Jag räknar ner dagarna till fredag när vi skall till BM och lyssna på lilla hjärtat. Jag längtar ju så jag nästan spricker.
Nu ska jag försöka sätta i mig ett äpple och hoppas det får stanna kvar i magen tillsammans med frukost nummer ett, som jag avklarade 05,30 i morse!
Hej så länge!
Det är lite varannandag-principen som gäller på mitt välmående.
Igår var det inga större bekymmer (mer en attack av illamående när stekpannan var framme på jobbet) med mig. Jag mådde fint.
Idag leker kräkan jo-jo mellan magen och halsen.
Om det är två små fisar som bor i magen är jag inte alls förvånad över hur jag mår. Jag vill inbilla mig (så snälla förstör inte min osannolka filosofering för jag vet ändå att det inte stämmer) att jag mår sämre ju fler som trängs där inne.
Jag räknar ner dagarna till fredag när vi skall till BM och lyssna på lilla hjärtat. Jag längtar ju så jag nästan spricker.
Nu ska jag försöka sätta i mig ett äpple och hoppas det får stanna kvar i magen tillsammans med frukost nummer ett, som jag avklarade 05,30 i morse!
Hej så länge!
måndag 5 juli 2010
Jag måste berömma mig själv lite för att jag är så duktig och skriver i gravid-dagboken VARJE vecka.
Det blir roligt att ha kvar sedan.
Vi har även en mamma och pappa bok som vi båda fyller i.
NU längtar jag bara till fredag för då skall vi minsann få lyssna på Grodans lilla hjärta!
Samtidigt som jag längtar så är jag jättenervös.
Man har ju de mest underliga tankar ibland.
Har jag bara inbillat mig alltihopa? Är jag som hundarna- Skendräktig?
Jag lägger på mig och "bäddar" med det kommer inget. Den mentala hälsan måtte ju ifrågasättas både en och tre gånger under en graviditet.
Drömmarna är så mysko ibland så man blir rent förvånad över sig själv. Minnet är inte vad det borde vara och de tankar och funderingar man har ibland är ju rent av skrämmande. Man gråter för att man är lycklig, för att man är ledsen och ja för lite vad som helst.
Jocke smådog (och blev samtidigt fnissnödig) när jag satt hemma en kväll och grinade för att jag glömt köpa Tuc-kex åt honom under dagen. (inte för att han bett mig göra det, men jag kom på att de var slut och han älskar dem).
Ja, man är rolig när man är gravid, men visst är det roligt också. Man kan ju skratta och ha riktigt roligt åt det hela.
Nu ska jag lägga mig och läsa lite bok och vänta på att Jocke ska komma hem och krama mig!
Hej så länge!
Det blir roligt att ha kvar sedan.
Vi har även en mamma och pappa bok som vi båda fyller i.
NU längtar jag bara till fredag för då skall vi minsann få lyssna på Grodans lilla hjärta!
Samtidigt som jag längtar så är jag jättenervös.
Man har ju de mest underliga tankar ibland.
Har jag bara inbillat mig alltihopa? Är jag som hundarna- Skendräktig?
Jag lägger på mig och "bäddar" med det kommer inget. Den mentala hälsan måtte ju ifrågasättas både en och tre gånger under en graviditet.
Drömmarna är så mysko ibland så man blir rent förvånad över sig själv. Minnet är inte vad det borde vara och de tankar och funderingar man har ibland är ju rent av skrämmande. Man gråter för att man är lycklig, för att man är ledsen och ja för lite vad som helst.
Jocke smådog (och blev samtidigt fnissnödig) när jag satt hemma en kväll och grinade för att jag glömt köpa Tuc-kex åt honom under dagen. (inte för att han bett mig göra det, men jag kom på att de var slut och han älskar dem).
Ja, man är rolig när man är gravid, men visst är det roligt också. Man kan ju skratta och ha riktigt roligt åt det hela.
Nu ska jag lägga mig och läsa lite bok och vänta på att Jocke ska komma hem och krama mig!
Hej så länge!
söndag 4 juli 2010
Igår tog jag årets första dopp.
Eller man kanske skall säga årets första bad. Jag badade flera minuter varje gång jag var i vattnet.
Det var närmare 20grader varmt i vattnet och så skönt!
Jag och Fanny var blötdjur mest hela dagen. Vi åkte till sommarstugan strax efter 9 och kom hem igen vid 18,30.
Jag duschade och gick och la mig relativt sent. Somnade och vaknade några timmar senare av att det var olidligt att finnas till. Luften stod stilla trots att fönstret var öppet. Jag svettades och hade nästan panik.
Jag tog min kudde och mitt påslakan och flyttade en trappa ner. Soffan blev min nya säng och efter att ha kissat och ätit ett äpple, somnade jag igen i en något syrerikare miljö.
Klockan 6 vaknade jag igen och åt lite frukost. Somnade igen och vaknade igen 9,30. Då fick det vara morgon. Åt ett kex och tittade på tv en stund innan jag väckte Jocke.
Dagen har varit lugn då jag mått halvilla mest hela tiden. NU skall vi se Sommaren med Göran. Får väl se vad det är för något då!
Hej så länge!
Eller man kanske skall säga årets första bad. Jag badade flera minuter varje gång jag var i vattnet.
Det var närmare 20grader varmt i vattnet och så skönt!
Jag och Fanny var blötdjur mest hela dagen. Vi åkte till sommarstugan strax efter 9 och kom hem igen vid 18,30.
Jag duschade och gick och la mig relativt sent. Somnade och vaknade några timmar senare av att det var olidligt att finnas till. Luften stod stilla trots att fönstret var öppet. Jag svettades och hade nästan panik.
Jag tog min kudde och mitt påslakan och flyttade en trappa ner. Soffan blev min nya säng och efter att ha kissat och ätit ett äpple, somnade jag igen i en något syrerikare miljö.
Klockan 6 vaknade jag igen och åt lite frukost. Somnade igen och vaknade igen 9,30. Då fick det vara morgon. Åt ett kex och tittade på tv en stund innan jag väckte Jocke.
Dagen har varit lugn då jag mått halvilla mest hela tiden. NU skall vi se Sommaren med Göran. Får väl se vad det är för något då!
Hej så länge!
lördag 3 juli 2010
fredag 2 juli 2010
Jaha.
Morgon igen och en vacker sådan till på köpet. Det tackar vi Han där uppe för!
Jag ska jobba en stund nu på förmiddagen och sedan ska jag göra ett krafttag med min uteplats.
En smäll skulle jag ha för att jag inte ännu köpt en enda plant och satt ner, men jag erkänner min lathet och gör istället som i det militära - Gör om, Gör rätt!
IDAG ska jag plantera!
När Jocke kommer hem skall det vara klart hade jag tänkt.
Vi skall fly hemmet i helgen. Jag vägarar sova i den hetta som blir på vår övervåning.
Vi skall flytta ut till sommarstugan över helgen. Den ligger bara fem kilometer bort, men det ligger ju alldeles bredvid vattnet och det är mycket svalare där och alldeles underbart ställe att ha lite ledigt på.
Sedan satt jag och läste min älskade och bästaste svårmors kommentar igår och började fundera lite på mig själv.
Jag vill inte framstå som att jag hatar att vara gravid! Nej nej nej! Det är det största miraklet som hänt i världen! Jag är lyckligast på denna planet, men jag skriver precis hur jag mår. De stora sakerna har ju ännu inte börjat inträffa(som sparkar, hjärtljud och UL). Man mår mest på olika sätt och är hungrig på alla möjliga vis.
Jag ÄR avundsjuk på dem som inte mår illa alls. Jag missunnar dem inte, men jag är avis!
Jag mår apa och vill helst ligga och gråta någonstans när jag kräks, men jag vet ju att det går över!
Jag vet att det kanske kommer gå över och jag har det inte värst, men när man mår som sämst tror man inte att det finns någon som har det värre och lite självömkan kan man gott få ha.
En sak till är att jag bara inte tänker skriva att jag är så förbannat, himla, obeskrivligt jättelycklig hela tiden. Blä!
Man kan skriva så mycket positivt så det flyger rosor och små hjärtan ut ur datorn, men vem orkar läsa om bara sådant hela tiden?
Mitt liv är inte bara lyckliga gatan. Det är ingens liv, oavsett vad de själva påstår!
Jag är lycklig och tycker jag just nu har världens bästa liv, men det finns alltid grå dagar och jag tänker tala om det, lika mycket som jag talar om de underbara sakerna.
Nalle Puh sa en gång!
Det är inte alltid solsken, men alla moln är inte heller grå!
Han äår vis vår lilla nalle!
Morgon igen och en vacker sådan till på köpet. Det tackar vi Han där uppe för!
Jag ska jobba en stund nu på förmiddagen och sedan ska jag göra ett krafttag med min uteplats.
En smäll skulle jag ha för att jag inte ännu köpt en enda plant och satt ner, men jag erkänner min lathet och gör istället som i det militära - Gör om, Gör rätt!
IDAG ska jag plantera!
När Jocke kommer hem skall det vara klart hade jag tänkt.
Vi skall fly hemmet i helgen. Jag vägarar sova i den hetta som blir på vår övervåning.
Vi skall flytta ut till sommarstugan över helgen. Den ligger bara fem kilometer bort, men det ligger ju alldeles bredvid vattnet och det är mycket svalare där och alldeles underbart ställe att ha lite ledigt på.
Sedan satt jag och läste min älskade och bästaste svårmors kommentar igår och började fundera lite på mig själv.
Jag vill inte framstå som att jag hatar att vara gravid! Nej nej nej! Det är det största miraklet som hänt i världen! Jag är lyckligast på denna planet, men jag skriver precis hur jag mår. De stora sakerna har ju ännu inte börjat inträffa(som sparkar, hjärtljud och UL). Man mår mest på olika sätt och är hungrig på alla möjliga vis.
Jag ÄR avundsjuk på dem som inte mår illa alls. Jag missunnar dem inte, men jag är avis!
Jag mår apa och vill helst ligga och gråta någonstans när jag kräks, men jag vet ju att det går över!
Jag vet att det kanske kommer gå över och jag har det inte värst, men när man mår som sämst tror man inte att det finns någon som har det värre och lite självömkan kan man gott få ha.
En sak till är att jag bara inte tänker skriva att jag är så förbannat, himla, obeskrivligt jättelycklig hela tiden. Blä!
Man kan skriva så mycket positivt så det flyger rosor och små hjärtan ut ur datorn, men vem orkar läsa om bara sådant hela tiden?
Mitt liv är inte bara lyckliga gatan. Det är ingens liv, oavsett vad de själva påstår!
Jag är lycklig och tycker jag just nu har världens bästa liv, men det finns alltid grå dagar och jag tänker tala om det, lika mycket som jag talar om de underbara sakerna.
Nalle Puh sa en gång!
Det är inte alltid solsken, men alla moln är inte heller grå!
Han äår vis vår lilla nalle!
torsdag 1 juli 2010
Jag som trodde att jag klarat mig undan det här med att må illa nu.
Hej och hå! Det fick jag veta med besked idag att ICKE!
Bebis ansåg att idag skulle jag minsann få känna på vad jag bär på.
Vaknade av att jag mådde riktigt knepigt. Kan inte säga att jag mådde illa då, men som sagt knepigt. Kände mig svettig och yr.
Jag gick upp och åt en tallrik kräm med mjölk. Det brukar vara medicin för lilla magen vid 6-tiden.
När jag duschat drog jag på mig mina åksjukearmband och åkte till jobbet. Där var det nästan dags för frukost nummer två som brukar ta bort det sista av eventuellt illamående (eller har gjort de senaste fem dagarna). Nu fick jag nästan panik redan när jag klev innanför dörren. Mådde piss och skyndade mig att sätta i mig ett äpple som hjälpte mig fram till frukost nummer två.
En tallrik flingor med mjölk senare mådde jag helt okej.
Satte igång att skriva adresser på kuvert som skall skickas ut. När jag hunnit med åtta stycken kände jag att jag höll på att kväljas och kräkas över alltihop. Jag sa till min arbetskamrat att jag skulle åka hem och ta sett åksjuke-piller som brukar ta bort illamåendet.
När jag kommer hem, har stannat bilen och öppnat dörren känner jag att nu är det bråttom.
Hinner in på toan och få upp locket och sedan ser jag hur frukost nummer ett, ett äpple och frukost nummer två kommer ut samma väg de kom in.
Grejjen är att när man väl fått kräkas tarmarna ur sig (för det gör man. Det är inte en liten uppkastning. Det är hela bartömningen) så mår man som en prinsessa igen. Det är skönt i hela kroppen och en känsla av lättnad infinner sig.
Jag fick ett glas vatten av Jocke och när jag borstat tänderna var det bara att åter fara till jobbet.
Jag önskar att jag kunde få gå runt och bara "skina" som det så vackert står i gravidboken, men jag känner mig inte så skinande. Känner mig mest trött och oskinande!
Tror inte jag gått upp så mycket ännu eftersom jag regelbundet häver ur mig allt jag fått i mig och så lite till.
Jag håller dock tummarna att det skall ge med sig snart, men det är värt all kräka och all illamående för tänk vilken liten underbar sak som detta skall resultera i!!
Hej och hå! Det fick jag veta med besked idag att ICKE!
Bebis ansåg att idag skulle jag minsann få känna på vad jag bär på.
Vaknade av att jag mådde riktigt knepigt. Kan inte säga att jag mådde illa då, men som sagt knepigt. Kände mig svettig och yr.
Jag gick upp och åt en tallrik kräm med mjölk. Det brukar vara medicin för lilla magen vid 6-tiden.
När jag duschat drog jag på mig mina åksjukearmband och åkte till jobbet. Där var det nästan dags för frukost nummer två som brukar ta bort det sista av eventuellt illamående (eller har gjort de senaste fem dagarna). Nu fick jag nästan panik redan när jag klev innanför dörren. Mådde piss och skyndade mig att sätta i mig ett äpple som hjälpte mig fram till frukost nummer två.
En tallrik flingor med mjölk senare mådde jag helt okej.
Satte igång att skriva adresser på kuvert som skall skickas ut. När jag hunnit med åtta stycken kände jag att jag höll på att kväljas och kräkas över alltihop. Jag sa till min arbetskamrat att jag skulle åka hem och ta sett åksjuke-piller som brukar ta bort illamåendet.
När jag kommer hem, har stannat bilen och öppnat dörren känner jag att nu är det bråttom.
Hinner in på toan och få upp locket och sedan ser jag hur frukost nummer ett, ett äpple och frukost nummer två kommer ut samma väg de kom in.
Grejjen är att när man väl fått kräkas tarmarna ur sig (för det gör man. Det är inte en liten uppkastning. Det är hela bartömningen) så mår man som en prinsessa igen. Det är skönt i hela kroppen och en känsla av lättnad infinner sig.
Jag fick ett glas vatten av Jocke och när jag borstat tänderna var det bara att åter fara till jobbet.
Jag önskar att jag kunde få gå runt och bara "skina" som det så vackert står i gravidboken, men jag känner mig inte så skinande. Känner mig mest trött och oskinande!
Tror inte jag gått upp så mycket ännu eftersom jag regelbundet häver ur mig allt jag fått i mig och så lite till.
Jag håller dock tummarna att det skall ge med sig snart, men det är värt all kräka och all illamående för tänk vilken liten underbar sak som detta skall resultera i!!
Igår var jag och Jocke i S.vall och var med om ett litet äventyr!
Vi började med att äta på Donken (för att få det sista glaset i årets samling).
Jocke passade även på att köpa sig en ny klockan.
Medan han gick där och tittade på klockor fick jag springa på toaletten för en kisspaus. När jag så sitter där och funderar så blixtrar det till i lampan. Jag skyndade mig att tvätta händerna och gå ut. Det är svart i varuhuset. Några få extralampor lyser i butikerna, men annars är det svart. en total tystnad har infunnit sig när alla rulltrappor har stannat och luftkonditioneringen också stängts av.
Folk ser fundersamma ut, men vandrar ändå runt och tittar sig omkring.
Jag och Jocke beger oss miot utgången och då får vi förklaringen till denna tystnad.
Åskan (eller blixten snarare) har slagit ner i Birsta city och det är kolsvart ute.
Vi går och ställer oss vid ingången och tänkte gå mot bilen.
Då Blixtrar det till och smäller som en pistolskott och eftersom jag är smått livrädd för åskan så hoppar jag rakt upp och springer innanför dörrarna igen.
regnet börjar ösa ner och det blåser sidledes. Inom någon minut är det översvämning framför entrén och det regnar in.
Vi går och köper oss varsitt paraply och går till den övre entrén för att gå ut där, i hoppet om att det inte är översvämning där med.
Det är det inte, så upp med paraplyerna (eller rättare jag hade paraplyet på sidan av mig för att det inte skulle regna på mig allt för mycket.
När vi skulle gå över vägen till vår bil så kom vi inte undan allt vatten längre. Vi klev ner från trottoarkanten och fick vatten till fotknölarna. hej och hå. Plask i skorna!!
Vi tog bilen ciakr 150meter bort och parkerade i parkeringshuset istället när vi skulle in på Ikea.
Vilket kaos!
Ja, det var mitt lilla åsk-äventyr det!
Vi började med att äta på Donken (för att få det sista glaset i årets samling).
Jocke passade även på att köpa sig en ny klockan.
Medan han gick där och tittade på klockor fick jag springa på toaletten för en kisspaus. När jag så sitter där och funderar så blixtrar det till i lampan. Jag skyndade mig att tvätta händerna och gå ut. Det är svart i varuhuset. Några få extralampor lyser i butikerna, men annars är det svart. en total tystnad har infunnit sig när alla rulltrappor har stannat och luftkonditioneringen också stängts av.
Folk ser fundersamma ut, men vandrar ändå runt och tittar sig omkring.
Jag och Jocke beger oss miot utgången och då får vi förklaringen till denna tystnad.
Åskan (eller blixten snarare) har slagit ner i Birsta city och det är kolsvart ute.
Vi går och ställer oss vid ingången och tänkte gå mot bilen.
Då Blixtrar det till och smäller som en pistolskott och eftersom jag är smått livrädd för åskan så hoppar jag rakt upp och springer innanför dörrarna igen.
regnet börjar ösa ner och det blåser sidledes. Inom någon minut är det översvämning framför entrén och det regnar in.
Vi går och köper oss varsitt paraply och går till den övre entrén för att gå ut där, i hoppet om att det inte är översvämning där med.
Det är det inte, så upp med paraplyerna (eller rättare jag hade paraplyet på sidan av mig för att det inte skulle regna på mig allt för mycket.
När vi skulle gå över vägen till vår bil så kom vi inte undan allt vatten längre. Vi klev ner från trottoarkanten och fick vatten till fotknölarna. hej och hå. Plask i skorna!!
Vi tog bilen ciakr 150meter bort och parkerade i parkeringshuset istället när vi skulle in på Ikea.
Vilket kaos!
Ja, det var mitt lilla åsk-äventyr det!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)