Igår var en stor dag i Jennie-land.
Vi var ju till BM och utförde lite provtagning och hjärtljuds lyssning.
Mina värden var tokbra och det är man tacksam för!
Vi pratade om mitt illamående och jag skall fortsätta tugga postafen så länge jag mådde illa.
Hon hoppades att det skulle gå över snart annars skulle hon kanske skriva ut annan medicin till mig.
Jag fick även sluta med vitaminerna ett par veckor för även de kan bidra till illamåendet eftersom de innehåller både vitaminer och mineraler. Denna kombination var tydligen inte ultimal för sådana kräkisar som mig.
Hur som haver. När alla prover var klara fick jag lägga mig på lilla sängen och vi hon kände på livmodern. Den växte på fint, men hon trodde inte den var stor nog att innehålla tvillingar. Detta kunde hon dock inte säga säkert utan det fick vi veta på Ultraljudet!
När hon klämt och känt på livmodern tog hon fram en liten sak som hon rattade på magen och först hittade vi mitt slö-pumpande, men ändå starka hjärta. Sedan så vips var det en liten häst som galopperade runt där inne i magen. Det var ju bebis hjärta som slog!
Både jag och Jocke stod (och låg) en lång stund och bara lyssnade. Grodan är en riktigt liten kicker också. Sparkade till åt den där grejjen ett par gånger så det small. BM skrattade och sa att det var en livlig liten filur som huserade inne i magen.
Vi lyckades spela in lite som vi sedan lyssnade på minst hundra gånger när vi kom hem.
Det var så underbart, härligt att äntligen få höra att det bor någon där inne. Jag är inte som hundarna och är skendräktig. Det är på riktigt!!!
Hejja oss som lyckades göra en liten groda i magen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar