Första dagen på kuren gick helt okej fram till kvällsmålet.
Jag började med en grönsakssoppa klockan 8 när Fanny åt sin frukost.
När jag hade kört henne till skolan la jag mig och skulle plugga lite. Fick huvudvärk efter tre sekunder så jag la mig och sov en stund tillsammans med pojkarna mina.
När jag vaknade var huvudvärken värre så jag tömde i mig en halv liter vatten och det blev faktiskt bättre.
Vid 12.30 åt jag mitt andra mål. Grönsaksoppa igen.
Jag och Jocke gick en timmes promenad tillsammans med Viggo och det var så skönt och mysigt att gå tillsammans och prata om allt möjligt.
Vid 16.30 hade vi andra träffen tillsammans med hela gruppen som går på kuren.
Vi pratade lite hur det gick och så hade vi avslappning.
Vid 17.30 var det dags för middag. Jippie!
Jag åt kyckling,sallad, mango, majs, paprika, en liten skvätt pasta och några kuber feta.
Fruktansvärt gott var det.
Under dagen hade jag lyckats tömma i mig cirka en liter vatten.
Klockan 21 drack jag mitt sista mål för dagen. En shake med smak av kakao och mint. Den smakade helt okej, men eftersmaken var inte rolig.
När kvällen kom började jag få huvudvärk igen. Jag fortsatte tömma i mig mängder med vatten, men värken blev värre och värre. Till slut började jag må så pass illa att jag sprang på toa mer än en gång och trodde jag skulle kräkas.
Jocke oroade sig och frågade om han skulle fixa en macka, men jag försökte hålla ut.
Jag hade så ont i huvudet och mådde så illa på slutet att jag grät en skvätt på Jockes axel.
Sedan lyckades vi leta reda på en alvedon så en sådan åt jag.
La en handduk över skallen och somnade sedan halvsittandes i sängen.
När Viggo grinade vid 1 vågade jag knappt röra mig. Hade jag ont någonstans? Skulle jag måsta kräkas?
Nej, det gick faktiskt bra. Jag drack en halv flaska vatten och gav lilleman sin napp så somnade vi båda om.
5 i morse tuttade jag lilleman igen och drack den andra halvan av flaskan.
Klockan 7.30 tyckte Viggo att det var dags att gå upp så Jocke tog med honom ner och jag sov en timme till.

Idag har jag bytt plats på något mål och ska se om det blir bättre. Drack grönsakssoppa till frukost, shake till lunch och tar en grönsakssoppa igen till kvällsmål. Hoppas dock kunna byta bort shaken för den var ingenting för mig.
Nu är vi igång och de tre första dagarna ska ju vara värst så det gäller bara att härda ut.

Hejja mig!

Nu var vi igång.
Jag drack mitt första mål i morse klockan 8. Grönsakssoppa.
Den smakade helt okej.
Fanny hade sovit hos oss så efter frukosten körde jag henne till skolan och gick sedan upp och satte mig och pluggade en stund. Kände att jag började få lite ont i huvudet så jag la mig bredvid pojkarna en stund och somnade.
Vaknade en timme senare med en sjuk huvudvärk. Jag mådde nästan illa och trodde ett tag att jag skulle kräkas.
Samtidigt kommer lilleman och är hungrig.
Jag tar honom och börjar amma och Jocke tömmer upp en flaska vatten till mig. Under tiden jag ammar, sätter jag i mig ½ liter vatten och mår genast lite bättre.
Nu ska jag försöka vara duktig och dricka mycket så kanske huvudvärken håller sig borta idag.
Nästa mål att dricka är 12.00
Middag äter jag som vanligt klockan 17 och idag blir det kycklingsallad.
Sista måltiden skall jag dricka 21.00.
Detta ska nog gå bra. De säger att de tre första dagarna är värst så det gäller att hålla ut dessa tre då.
Nu kör vi!

Imorgon kör vi igång.
Hejja mig! 

Så var första träffen i kursen avslutad.
Jag känner mig peppad inför detta.
Vi ska prova på Cambridge. Den bygger på soppor och shaker i en intensiv period och sedan stegvis upptrappande till vanlig mat enligt tallriksmodellen.
Jag tänker kliva in i detta med ett öppet sinne och verkligen gå in för att detta skall funka för mig.
Jag längtar efter en förändring med mig själv.
Eftersom jag fortfarande ammar kan jag inte uteslutande leva på soppor i tre veckor. Då får jag inte i mig tillräckligt för att kunna producera mjölk till kotten, men majoriteten av måltiderna skall bestå av detta och sedan kanske middag och något till mål består av vanlig mat.
Imorgon skall jag träffa coachen igen för att väga mig, ta mått på midja, lår och armar. Sedan skall vi tillsammans sätta oss och ta ut en passande kur för mig.
Under tre dagar ska jag öven göra en så kallad matregistrering. Jag ska skriva upp vad jag äter, när jag äter det, hur mycket och vid vilket klockslag. Kan bli intressant. Har satt upp lappen på kylskåpet så kan jag fylla i så fort jag är där och gräver fram något.
Antar att själva vikt och mått delen kommer framkalla tårar, men jag tänker att detta är avstampet mot något bättre. Nu kan det bara gå åt ett håll.
Jag hoppas Jocke kommer stötta mig i detta, eller jag vet att han kommer göra det.
Kanske kommer jag bli lite grinig de första dagarna innan jag vant mig vid att matintaget är ett annat än man är van vid. Sedan har jag bett honom att i början köpa godis och chips som inte jag tycker om så behöver det inte bli så jobbigt att se honom sitta och äta.
Ja. Detta ska bli intressant och jag känner mig motiverad. Vill vara fin till midsommar när jag ska på bröllop.

Hejja mig! Nu kör vi!

Den bästa tiden i mitt liv var när jag var gravid.
Jag älskade känslan av att vänta barn och att få gå runt och bara må gott hela tiden, men framför allt så älskade jag min kropp. Jag älskade hur jag såg ut och jag skämdes aldrig över mig själv.
När jag står framför spegeln idag får jag kämpa för att tårarna inte ska spruta.
Jag hatar att se vad som finns på andra sidan spegelglaset. Jag önskar att det var någon annan.
Det är inte jag som står där.
När jag var gravid såg jag bättre ut än någonsin. Både på utsidan och på insidan. Jag kunde stå och titta i flera timmar på mig själv om jag hade möjlighet. Kunde inte tro att jag någonsin skulle tycka så mycket om mig själv som jag gjorde då.
Jag slutade med allt socker och sött och hade inga problem med det. Jag kände inget sug efter godis eller sötsaker. Jag kunde unna mig en eller två ibland, men sedan var det inte mer.
Idag har jag återigen gått tillbaka till det där hemska suget, men försöker låta bli så gott det går. Jag har faktiskt lyckats bättre nu än på länge. Jag kan äta en eller två godisbitar och jobbar på att ta bort det helt.
Jag tränar två till tre dagar i veckan och om jag kunde skulle jag träna varje dag, men jag har en annan liten individ som är beroende av mig och han är på något vis viktigare än mig själv.
Om jag tränar för mycket blir han lidande då mjölken sinar och mjölksyran i kroppen gör att mjölken jag har smakar hemskt för honom.
Mitt ansvar är honom först och mig sedan.
Jag har aldrig köpt konceptet av dessa förbannade soppar och shaker och skit!
Visst toppenbra där och då, men vad händer den dag du slutar?
Jo, då har du tagit av fel fettdepåer i kroppen så då sväller du ut och blir fetare än du var innan och står och grinar över det.
Nä, lagoma mängder mat och fasta rutiner är det bästa. Sex mål om dagen och träning tror jag är den bästa medicinen.
Jag har lovat mig själv att efter påsk ska jag ta nya tag och lägga kilon bakom mig på hälsosam väg och utan att det ska påverka min lilla pojke.

Min sambo är en klippa i alla lägen.
Han älskar mig som jag är och han tycker inte det finns någon vackrare i hela världen. Jag önskar att jag kunde se på mig själv som han ser mig, men så är inte fallet idag och jag vet att det finns människor som ser på mig med samma ögon som jag själv och det gör också ont.
Ingen har sagt något, men en blick eller en pik räcker så bra för att jag ska förstå.
Tur som sagt att jag har Jocke att luta mig på när det känns tungt.
Och en sak har jag lovat mig själv. Jag SKA hitta mig själv igen.....

Vi jobbar på här på sjukhuset.
Lilleman äter och är duktig.
Igår fick vi några timmars permis. Det var så skönt att komma ifrån detta ställe ett tag.
Vi åkte och hälsade på Emelie i Granlo en stund och att bara få kliva in i en lägenhet där det faktiskt luktar något annat än handsprit gjorde att det nästan kom tårar.
Att få sitta i en riktig soffa var medicin för kroppen som just nu endast förflyttar sig mellan fotöljen och sängen på rummet. Det är en utflykt att gå till köket och äta frukost varje morgon.
Man kan sammanfatta det med att en permission var vad min kropp och själ var i akut behov av.
Fast på ett sätt var även det lite jobbigt.
Nu längtar jag ju hem ändå mer. Att få sjunka ner i sin egen soffa, tända lite ljus, fika, sova i sin egen säng och bara få vara.
Men vi stannar här så länge lilleman behöver. Man skapar någon form av isolerad vardag även här.

Har börjat lära mig de flesta sköterskornas namn också. Man träffar dem ju ändå ett antal timmar varje dag. De kommer in och hälsar,pratar en stund och även om de inte har just oss denna dag så kikar de in och frågar hur vi mår och hur det går idag. De är verkligen underbara allihop!

Framsteg då?
Oja! Massor. Idag har vi plockat bort sonden ur näsan för idag ska vi prova att bara amma och se hur det går. Viggo får själv säga till när han är hungrig, men vi får inte låta det gå mer än fyra timmar mellan matningarna. Jag tror dock inte det är någon risk.
Han talade om med besked både 04.45 och 07.45 att nu var det minsann dags för mamman att vakna och slänga fram sina stora tuttar. Här skulle det ätas!
Nu jobbar jag och Viggo på som tusan för att nå födelsevikt och äta duktigt så vi får åka hem.
Hejja hejja oss!

Lilla bönan ligger i sängen och sover en stund

Har precis varit ute på en prommis.
Det behövdes! Jag har så förbenat ont i mina knän. Måste träna dem så jag inte förfaller.
Jag måste ändå säga att jag blivit betydligt smalare än jag var för bara 4månader sedan. Nästan 10kg lättare är jag numer, men man är liksom aldrig nöjd.
Ändå är jag såpass medveten att jag vet att jag kommer aldrig komma i mina strl 28 i jeans igen. Det var gymnasietiden det. Dock kan man sträva mot mer realistiska mål. Som att få mer ork, fastare kropp och starkare armar.

I övrig inte mycket att förtälja. Jag gjorde pizza idag och bjöd bror på middag.
Funderar på att lägga mig tidigt för jag är onormalt trött. Vaknade före 5 imorse och kunde bara inte somna om. Oerhört irriterande.
Imorgon ska jag upp 5 för jag ska minsann öppna.
Efter jobbet ska jag till Nagelfru A och göra mig fin. Dags för det nu. Naglarna är onormalt långa måste jag säga.

Nu ska jag dricka vatten.

Hej så länge!

Ställde mig på vågen för att se vad som egentligen händer när man har magsjuka.
Jag har gått ner 3,6kilo på tre dagar. Det är med andra ord så mycket jag hävt ur mig.
Helt otroligt.
Vem behöver nutrilettkurer och sånt skit. En rejäl vinterkräksjuka så är man ikapp.
Nä, fy. Jag hade hellre slitit för att bli av med dem och när maten kommer tillbaka i magen så kommer nog kilorna tillbaka igen.