lördag 8 januari 2011

Livet som småbarnsförälder tuffar på.
Tiden går fortare än man hinner med.
Viggo har haft problem med magen och är ofta orolig. Han ligger och grymtar, klämmer och gråter.
Det är jobbigt för lilla mammahjärtat när han alltid har ont.
Har i alla fall köpt miniform och faktiskt tror jag det blir lite bättre.
Jag har varit på BVC två gånger nu. Senaste gången vägde Viggo 3500gram och var 52,5cm lång.
Hejja vad det går.
Det är inte helt lätt att lära sig hur lång tid allting tar.
När vi har en tid att passa är jag optimistisk i början och tycker jag har all tid i världen, men så plötsligt har det gått 1,5 timme och man har bara 30 minuter på sig att bli klar och vara på plats.
Än så länge har jag alltid passat tiden, men det tar betydligt längre tid att göra saker numer.

Lilleman åt ett tag nästan var annan eller var tredje timme på natten och varje matning tar sin tid och så skulle jag där emellan hinna komma till ro och hinna sova en stund.
Det var tuffa nätter.
Som tur var varade inte det länge. Nu har han ätit var fjärde timme två nätter i rad och det är helt okej för mig.
Han har börjat fokusera blicken och kan ligga och titta ut sin mamma en bra stund.
Varje dag har vi lek på mage. Han ligger på mage och får öva att hålla upp huvudet och vrida det från sida till sida. Då gäller det att ligga bredvid eller framför och påkalla uppmärksamheten från olika håll. Han har blivit jätteduktig och kan nu hålla upp sig en bra stund innan han blir trött. En gång drog han upp sig så långt att han trillade runt på sida.

Just idag och i detta nu ligger han uppe i sin säng och sover lite. Jag tackar för att det finns babyvakter. Det är grymt. Då kan jag plocka eller titta på tv här nere och han kan sova i lugn och ro på övervåningen.
Det var lite för kallt idag så det blev ingen promenad, annars försöker vi komma ut varje dag vädret tillåter.

Jag jobbar vidare på att få formen tillbaka. Eller tillbaka... Jag är ju redan lättare än innan jag blev gravid och även lite smalare så jag jobbar mot en bättre kropp kanske man ska säga.

Nu ska jag ta och vila en stund medan Viggo sover.
Jag återkommer!

Hej så länge!

2 kommentarer:

Jenny sa...

Hihi känner igen allt du skriver om, om att passa tider, amma var annan timme om nätterna, det ÄR tufft. Men det händer så otrooligt mkt och tiden bara ruuusar iväg och så glömmer man de jobbiga :)
Tro när vi ska komma ner då, ja för nu blev jag ju magsjuk... typiskt.

Kramkram!

Catrin sa...

Hej hej. Jasså? Kan man göra de själv och de blir bra? Kanske måste testa. Hum. Något jag skulle vilja kunna göra är krämbullar;-) hi hi. Men verkar svårt. Hur är de med er nu då? Blir magen nå bättre? Kram