Mina föräldrar.
Min mamma föddes 1948. Hon växte upp i en liten by utanför Fränsta.
Hon är yngst av fyra systrar.
Min pappa föddes 1942 och bodde granne med mamma under sin uppväxt.
De har varit tillsammans i snart 50år.
De är förlovade, men inte gifta. Min mamma sa till mig en gång att det var anledningen till att de aldrig skiljer sig. De har alltid något kvar att se fram emot tillsammans.
De fick min bror 1969 och hade tänkt sig ett syskon till honom efter något år.
Detta hände dock aldrig och de fick veta att mamma inte kunde få barn.
De hade tänkt adoptera, men på den tiden var man tvungen att vara gifta för att få adoptera.
Istället hade de sommarbarn som kom upp och bodde hos dem på sommarlovet. Barn som kom från stora städer fick flytta ut på landet på somrarna för att komma bort och få lite lugn och ro.
De blev även fosterföräldrar till min bror och min syster i början av 70-talet. Sommarbarnen fortsatte komma.
Mamma jobbade även som dagmamma.
I början av 1981 fick mamma en knöl i magen. Hon skulle undersökas för cancer och innan tog man en massa prover.
Cancern visade sig vara en bebis på gång. Min mamma kunde minsann visst bli med barn.
I november under en redig snöstorm föddes jag i en taxi på väg till BB.
Min mamma och pappa är de bästa föräldrarna som finns. De har alltid ställt upp och tagit hand om mig. De har varit rättvisa och aldrig gett mig några som helst förmåner för att jag är yngre än mina syskon. Hon hade lovat sig själv att ALDRIG använda sig av frasen "hon är ju liten". Det har hon heller aldrig gjort.
Nu är mina föräldrar stolta morföräldrar till lilla Viggo och de är så stolta så.!
Jag älskar min mamma och pappa! De är bäst!
tisdag 8 februari 2011
måndag 7 februari 2011
Dag 02 – Min första kärlek
Min första kärlek.
Ja när man var liten var man ju kär i nästan alla pojkarna på skolan.
Man skickade små brev och frågade chans både hit och dit.
Om man så ska prata om min första kärlek i lite större ålder så får man kanske säga att Sonny nog var min första kärlek då.
Honom träffade jag en nyårsafton 1995. Var hemma hos Eric Nilsson i Stöde.
Jag trodde mig ha mött honom på ungdomsgården i Stöde tidigare, men inte direkt lagt märke till honom.
Han hade däremot lagt märke till mig tydligen för just denna kväll visade han stort intresse.
Några av de andra tjejerna på festen gav mig kommentaren att "Om du blir tillsammans med Sonny får du en kille med sjukt snygg kropp."
Kroppar har aldrig intresserat mig på det sättet. Jag sitter inte och stirrar på en kille för att han har magrutor eller överarmar som är större än mina lår. Nä sådant kan nästan ha motsatt effekt på mig.
Hur som helst. Innan klockan slog midnatt den nyårsnatten var vi tillsammans.
Han var en lovande skidåkare då, så trots att jag HATADE att vara ute i kylan så stod jag där och hejjade i skidspåret. Jag avskyr sport över lag.
Vi höll ihop drygt ett halvår innan det tog slut. Vi fortsatte dock vara kompisar och jag var vid det tillfället bästa kompis med hans storasyster så vi fortsatte ju se varandra ganska ofta.
Våra föräldrar var också vänner så än idag ses familjerna.
Sonny gick bort i en skoterolycka för några år sedan så honom träffar jag inte längre.
Jag var på hans begravning och det var en fin ceremoni.
Det var min första kärlek det.
Ja när man var liten var man ju kär i nästan alla pojkarna på skolan.
Man skickade små brev och frågade chans både hit och dit.
Om man så ska prata om min första kärlek i lite större ålder så får man kanske säga att Sonny nog var min första kärlek då.
Honom träffade jag en nyårsafton 1995. Var hemma hos Eric Nilsson i Stöde.
Jag trodde mig ha mött honom på ungdomsgården i Stöde tidigare, men inte direkt lagt märke till honom.
Han hade däremot lagt märke till mig tydligen för just denna kväll visade han stort intresse.
Några av de andra tjejerna på festen gav mig kommentaren att "Om du blir tillsammans med Sonny får du en kille med sjukt snygg kropp."
Kroppar har aldrig intresserat mig på det sättet. Jag sitter inte och stirrar på en kille för att han har magrutor eller överarmar som är större än mina lår. Nä sådant kan nästan ha motsatt effekt på mig.
Hur som helst. Innan klockan slog midnatt den nyårsnatten var vi tillsammans.
Han var en lovande skidåkare då, så trots att jag HATADE att vara ute i kylan så stod jag där och hejjade i skidspåret. Jag avskyr sport över lag.
Vi höll ihop drygt ett halvår innan det tog slut. Vi fortsatte dock vara kompisar och jag var vid det tillfället bästa kompis med hans storasyster så vi fortsatte ju se varandra ganska ofta.
Våra föräldrar var också vänner så än idag ses familjerna.
Sonny gick bort i en skoterolycka för några år sedan så honom träffar jag inte längre.
Jag var på hans begravning och det var en fin ceremoni.
Det var min första kärlek det.
söndag 6 februari 2011
Dag 01 – Om mig
Jag börjar med dag 1 redan nu.
Om mig alltså.
Bodil Jennie Josefin är jag.
Bor i lilla Fränsta tillsammans med min Jocke och vår lilla Viggo.
Har tre syskon. En syster och två bröder.
Har en mamma och pappa som bor tillsammans (det är ju ganska vanligt med skilda föräldrar numer).
Jobbar på Fränstaskolan som fritidspedagog och som resurslärare i år F-2.
Mår väldigt bra och trivs just nu med livet.
Har dock lidit av svår ångest och haft världens lägsta självkänsla efter ett ha levt i ett våldsamt förhållande.
Mannen i mitt liv, mina vänner och min familj hjälpte mig dock att bli av med hjärnspökena och vinna tillbaka en del av min självkänsla.
Att få barn var en riktigt häftig upplevelse.
Jag älskade att vara gravid. Under den tiden älskade jag min kropp och att klä på mig varje dag.
Jag mådde som en apa de första månaderna och i slutet hade jag en hel hög med krämpor, men att ha en liten person inom sig slår det onda med hästlängder.
Lilla Viggo föddes med kejsarsnitt, 5,5 vecka för tidigt och det var första gången jag blivit opererad någonsin.
Hoppas vi kan få fler friska, fina barn inom en inte allt för avlägsen framtid.
Jag tycker även att det är väldigt roligt att studera. Om jag fick betalt för det skulle jag nog kunna plugga på deltid nästan hur länge som helst.
Mitt jobb är världens bästa jobb. Det enda jag önskar är att få komma in mer i skolan.
Jag har underbara vänner som jag älskar att umgås med. De finns alltid där för mig och jag finns alltid där för dem. Vad vore livet utan vännerna?
Annars är jag nog en glad, snäll och ganska rolig person.
Jag älskar min familj och mina vänner. Utan dem vore jag ingenting.
Det får räcka så tror jag.
Ja, detta är alltså jag.
Om mig alltså.
Bodil Jennie Josefin är jag.
Bor i lilla Fränsta tillsammans med min Jocke och vår lilla Viggo.
Har tre syskon. En syster och två bröder.
Har en mamma och pappa som bor tillsammans (det är ju ganska vanligt med skilda föräldrar numer).
Jobbar på Fränstaskolan som fritidspedagog och som resurslärare i år F-2.
Mår väldigt bra och trivs just nu med livet.
Har dock lidit av svår ångest och haft världens lägsta självkänsla efter ett ha levt i ett våldsamt förhållande.
Mannen i mitt liv, mina vänner och min familj hjälpte mig dock att bli av med hjärnspökena och vinna tillbaka en del av min självkänsla.
Att få barn var en riktigt häftig upplevelse.
Jag älskade att vara gravid. Under den tiden älskade jag min kropp och att klä på mig varje dag.
Jag mådde som en apa de första månaderna och i slutet hade jag en hel hög med krämpor, men att ha en liten person inom sig slår det onda med hästlängder.
Lilla Viggo föddes med kejsarsnitt, 5,5 vecka för tidigt och det var första gången jag blivit opererad någonsin.
Hoppas vi kan få fler friska, fina barn inom en inte allt för avlägsen framtid.
Jag tycker även att det är väldigt roligt att studera. Om jag fick betalt för det skulle jag nog kunna plugga på deltid nästan hur länge som helst.
Mitt jobb är världens bästa jobb. Det enda jag önskar är att få komma in mer i skolan.
Jag har underbara vänner som jag älskar att umgås med. De finns alltid där för mig och jag finns alltid där för dem. Vad vore livet utan vännerna?
Annars är jag nog en glad, snäll och ganska rolig person.
Jag älskar min familj och mina vänner. Utan dem vore jag ingenting.
Det får räcka så tror jag.
Ja, detta är alltså jag.
Tänkte jag skulle försöka mig på att göra denna lista.
Jag ska alltså försöka komma ihåg att göra ett inlägg varje dag, men nu när jag faktiskt kan blogga i min mobil så tror jag att jag har goda chanser att klara av det.
Tror det kan bli ganska roligt också.
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Jag ska alltså försöka komma ihåg att göra ett inlägg varje dag, men nu när jag faktiskt kan blogga i min mobil så tror jag att jag har goda chanser att klara av det.
Tror det kan bli ganska roligt också.
Dag 01 – Om mig
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
lördag 5 februari 2011
Just nu ligger jag och försöker få min son ätt somna. Inte helt enkelt. Redan nu vill han han ha sällskap när han ska somna.
Har varit till mamma och ätit middag idag. Blev Porterstek med sås och potatis. Äkta gott.
När vi kom hem badade jag lilleman. Sist jag gjorde det själv, gjorde jag det i badkaret. Fick så sjukt ont i ryggen av att stå lutad över kanten så denna gång fick det bli bad i diskhon. Gick fin fint det.
Nu hoppas jag liten somnar så jag kanske kan få plugga lite ikväll.
onsdag 2 februari 2011
Jag har börjat träna så smått igen.
Efter att jag fött barn har jag inte en enda muskel i kroppen.
Förra torsdagen var jag på step up. Det var riktigt roligt, men jösses vad ont i vaderna jag fick. Det var en ren pina att resa sig på natten när man skulle lyfta över Viggo till sängen för matning. Som tur är har jag en toppen sambo som bytte blöja och lade honom tillbaka.
Denna vecka har jag varit på spinning. Jag var där igår och har träningsvärk redan idag. Kommer nog inte vara skönare imorgon, men då är det pump igen så det är bara att köra på. Det var även en del styrka igår. Vi använde hantlar, gjorde mag och ryggövningar samt lite benträning. Jag kände mig klok när jag tog det ganska lugnt och inte deltog i alla övningar.
Jag måste ju som sagt orka lyfta och bära min son dagen efter träning också.
Det där med stretch är inte riktigt min grej. Jag hoppar ofta över den delen.
Kanske dumt, men jag anser att det gör varken av eller till för min del.
Idag har jag gjort klart alla tackkort som skall skickas och delas ut. Imorgon ska de läggas på lådan och de som jag själv kan lägga i andras lådor kommer jag att göra imorgon. Är lite snål på det där med frimärken så kan jag dela ut dem själv så gör jag gärna det.
Vidare ställde jag mig och stekte köttfärsbiffar mitt på dagen. Jag förberedde middagen och gjorde några extra som jag kan frysa in och äta när jag inte hinner med något annat.
Klockan 15 hade jag fått tid för fotvård. Det var underbart att få sitta och bli ompysslad ett tag, men när "fot-tjejen" använde filar och slipar som var elektroniska så rös jag i hela kroppen och det nästan ilade i tänderna, men det var det ju värt såklart. Nu är fötterna så fina och rena så!
Under tiden jag var på fotvård gick Jocke och Malin en prommis med Viggo så han inte skulle vakna och bli arg och hungrig innan jag hann hem igen.
Malin stannade på middag och sedan åt vi lite glass och maräng till efterrätt.
Nu ska jag mata lilleman för sista gången för ikväll och sedan tror jag att jag med ska lägga mig i tid för en gångs skull.
Hej så länge!
Efter att jag fött barn har jag inte en enda muskel i kroppen.
Förra torsdagen var jag på step up. Det var riktigt roligt, men jösses vad ont i vaderna jag fick. Det var en ren pina att resa sig på natten när man skulle lyfta över Viggo till sängen för matning. Som tur är har jag en toppen sambo som bytte blöja och lade honom tillbaka.
Denna vecka har jag varit på spinning. Jag var där igår och har träningsvärk redan idag. Kommer nog inte vara skönare imorgon, men då är det pump igen så det är bara att köra på. Det var även en del styrka igår. Vi använde hantlar, gjorde mag och ryggövningar samt lite benträning. Jag kände mig klok när jag tog det ganska lugnt och inte deltog i alla övningar.
Jag måste ju som sagt orka lyfta och bära min son dagen efter träning också.
Det där med stretch är inte riktigt min grej. Jag hoppar ofta över den delen.
Kanske dumt, men jag anser att det gör varken av eller till för min del.
Idag har jag gjort klart alla tackkort som skall skickas och delas ut. Imorgon ska de läggas på lådan och de som jag själv kan lägga i andras lådor kommer jag att göra imorgon. Är lite snål på det där med frimärken så kan jag dela ut dem själv så gör jag gärna det.
Vidare ställde jag mig och stekte köttfärsbiffar mitt på dagen. Jag förberedde middagen och gjorde några extra som jag kan frysa in och äta när jag inte hinner med något annat.
Klockan 15 hade jag fått tid för fotvård. Det var underbart att få sitta och bli ompysslad ett tag, men när "fot-tjejen" använde filar och slipar som var elektroniska så rös jag i hela kroppen och det nästan ilade i tänderna, men det var det ju värt såklart. Nu är fötterna så fina och rena så!
Under tiden jag var på fotvård gick Jocke och Malin en prommis med Viggo så han inte skulle vakna och bli arg och hungrig innan jag hann hem igen.
Malin stannade på middag och sedan åt vi lite glass och maräng till efterrätt.
Nu ska jag mata lilleman för sista gången för ikväll och sedan tror jag att jag med ska lägga mig i tid för en gångs skull.
Hej så länge!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)