Jag ska villigt erkänna att jag är fruktansvärt less på att sitta på golvet så fort jag ska data.
Bokstäverna blir större än mitt huvud på tv:n och jag får sockerdricka i fötterna.
Detta ska MediaMarkt få för!!

På onsdag ska i alla fall jag åka och skälla ut dem igen.
Då ska jag även öpa det sista till min skolavslutnings-stass och så ska nagelfru A göra mina naglöar sommarfina.

Nu ska jag ta och lägga mig. Ska upp jättetidigt imorgon.
Eftersom min bil är på verkstad så går jag till jobbet varje dag. imorgon börjar jag 6 och måste därför lämna mitt hem senast 05.35.

Hejja mig!

Nu är jag hemma på blixtvisit i mitt eget hem.
Har jobbat från 6 och klockan 17.45 ska jag vara tillbaka på jobbet för att ha föräldramöte 18.30
Jag längtar faktiskt till sommarlovet när jag kan få vara mattant och bara gömma mig uppe i köket med min mat.

Har haft mycket funderingar idag och inte har jag blivit klokare under dagen.
Man ska inte analysera allt in i sömmarna. Det kan inte bli annat än farligt och dumt för egen del.
Jag känner att det där med upp som en sol är på väg ner i en pannkaka igen och jag vet att det är mitt eget fel.

Som sagt. sluta analysera Jennie och bara lev.

Som sagt.
Igår var det det där hemska Vårruset.
Strax efeter 17 blev jag upplockad på hemmaplan. Jag, Mallibrallan och tre tjejer till satt i bilen och laddade.
Jag satt mest och funderade över vad jag gett mig in på, men nu var det för sent att ändra sig.
Vi kom fram och gick runt bland alla visningstält. Träffade på Peter Siepen och var med å värmde upp tillsammans med Friskis och Svettis.
så var det dags att inta startposition.
Alla tanter, flickor, damer och kvinnor samlades på vägen. det fanns olika startfält och av någon anledning hamnade vi i startfält två som innebar "springa".
Jaha? Jag hade ju mest tänkt mig att jogga och ite springa, men nu stod jag då här (minns fortfarande att jag inte sprungit en enda meter innan detta).
Så gick startskottet för oss och det bar iväg.
Springa kunde vi inte det första minutrarna för det var helt tjock med kvinnliga figurer framför så vi gick och gick tills det naturligt förr över i lunk, jogg och så spring.
Jag tänkte att jag springer väl så länge det går så får jag väl gå sedan då.
Jag sprang (eller joggade om man vill) i en kilometer och det var inga problem så jag sprang på. Två och tre kilometer gick också. Nu började tjurigheten sätta in. Hade jag sprungit såhär långt kunde jag lika gärna springa hela vägen.
Ja det ska erkännas at jag fick gå ibland, men det var ju för att dricka vatten eller ta en dextrosol.
jag sprang in i mål och kände mig riktigt nöjd med min prestation.
Hejja mig!

Efteråt fick vi en kasse som de fyllde med diverse presenter och så fick man såklart en medalj.
Vi fick även en picknick-"korg" med mat som vi festade på efter loppet.
den var proppad med goda saker. Vi åt och hade det bra i geräset en stund innan vi satte oss i bilen och åkte hem igen.

Efter en dusch, kröp jag ner i sängen och somnade in som ett barn.

Nu vet jag helt plötsligt varför jag sprang detta Vårrus.
För att testa mig själv och för att det faktiskt är ganska roligt efteråt när man är tillsammans.

Hej så länge!

Idag ska jag springa vårruset.
hur kunde jag kommma på något så dumt?
Har jag sprungit en enda meter innan detta? -Nej så klart inte.
Är jag sugen på detta? - Nej så klart inte.
Varför gör jag det då? - Ja du. Just nu vet jag inte svaret på den frågan.

Men, men. Det är bara att stå sitt kast och löpa på.

Hejja mig!

Ibland känns allt bara så förbannat roligt.
Man vet inte i vilken ände man ska börja.
Det var länge sedan jag kände mig lycklig i dess rätta bemärkelse, men vet ni vad.
I helgen har jag känt mig just lycklig.
När man känner det i hela kroppen. Det gör inte ont någonstans och man vill le från insidan och ut igen.
Man kan skratta och verkligen mena det.
Jag har haft roligt. Jag har skrattat och hängt med de jag helst hänger med.
Kanske det är min tur snart att återgå till en lycklig, glad filur.
Jag hoppas och håller en tumme eller två.


Men som ni vet. Ena dagen upp som en sol. Nästa ner som en pannkaka.
Jag hoppas bara att jag en dag inte ska landa utan bara vara uppe som en sol.

Hej så länge!

Nu är biljetterna köpta.

Den 26juni är det jag och J som entrar Frihamnen i Göteborg!

Ny månad, nya äventyr!

Igår var jag i sommarstugan hela eftermiddagen. Det var varmt så in i bombem.
Jag badade för första gången i sjön. 17grader var det, men svalkade så skönt.
På kvällen firade vi min älskade mammi på morsdag. Vi åt middag och tårta.

I helgen har det varit full ruller. Äventyrspedagogik på dagarna och egna äventyr på kvällarna. Har totalt sovit 8timmar på hela helgen. I lördags var jag chaffis till bror, Simon och Malin F till en liten håla. de skulle absolut dit på fest. Jag och J släppte av och frågade när de skulle hem.
Jo, men 2 stängde det så då ville de åka hem. Okej, då skulle vi hinna till S,vall och köpa burgare lagom till de skulle plockas upp igen.
När vi hunnit halvvägs ringer de och säger att det är stängt och de ville hem, men då fick de vackert vänta för nu skulle vi ha burgare. 1timme senare plockade vi upp dem och de fick åka hem. Vi var mätta i magen och de var frysna in i märgen.

Nu har jag även bokat hotell i Göteborg så natten den 25juni åker jag och J mot götet för Metaltown på fredag och Liseberg på lördag. Hejja hejja va roligt det ska bli.
Jag kommer vara som ett barn bland alla karuseller. Jag ska åka ALLT och köpa en massa glass och lotter.
Så ska jag få glo på Slipknot, Disturbed, Volbeat och en hel massa andra arga pojkar. Yay!

Annars är livet ganska harmoniskt just nu. En dag i taget gäller och det funkar fint för mig.

Nu ska jag gå upp och äta lunch med kidsen.

Hej så länge!