Jag är rädd för att förlora den underbara familj jag har.
Det är min största rädsla. Att Jocke en dag ska tröttna på mig och försvinna ut ur mitt liv.
Ibland räds jag till den milda grad att jag börjar fundera hur jag ska ändra mig för att hålla honom hos mig.
Jag är dock duktig på att faktiskt berätta för honom när jag känner så.
Jag är såklart rädd om min son. Rädd att han inte ska få det bra i livet. Att läsa specialpedagogik kan ibland vara mindre bra för en småbarnsförälder vill jag lova.
Jag är rädd om mina föräldrar och syskon. Man vill alltid sina närmaste det bästa. Så är det.
Annars har jag vanliga fobier.
Jag är rädd för ormar. Helt galet rädd för dem är jag. Gillar inte ens att se dem på tv.
En annan av mina fobier är hårstrån. Mina egna lika mycket som andras. Fy tusan vad jag hatar dem!
Nu när jag ammar så lossnar en halv ryamatta varje dag och jag borstar håret innan jag kliver in i duschen bara för att minska mängden som skall tvingas fastna på mina händer.
Jag betalar extra på vandrarhem och liknande för att få egen toalett då jag vägrar stå i en dusch som kan ha hår på golvet.
Mmmm. Lite udda fobi, men besvärlig är den då jag har med hår att göra hela tiden...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar