Livet som ~Jennie~

Jag funderar på varför jag inte kan vara fullt ut öppen i min blogg?
Vad är det egentligen som håller mig tillbaka?
Tja, jag besitter för det första en stor feghet. Jag törs inte skriva allt jag tänker och tycker av rädsla för hur det skall uppfattas i andras ögon, men samtidigt. Är det inte mina tankar då?
Jo, men så kommer man till det som är personligt.
Ska jag kläcka ur mig vem mitt hjärta klappar så hårt för? Då går snart skvallret i Byhåla värre än någonsin, men ja. Det gör det väl kanske ändå.
Sen kanske det är viktigare att personen ifråga själv vet det hellre än hela Byhåla? I dagsläget kan jag nog påstå att alla är lika tröga och inte vet ett skit? Hur oförstående kan en människa bli???? Eller så är det uppenbart och obesvarat. Ja ni. Det där är en nöt att knäcka.

Så var det det här med att när man bor och jobbar på sin lilla hemort så har man helt plötsligt ansvar.
Jag är sällan Jennie-privat. Jag får alltid heta fröken-Jennie(även när jag är ute på haken kan man komma fram och säga. Nä, men är det fröken som är ute? Nä det är Jennie!!!). *suck*

Det har sin charm att bo här. I love mitt Byhåla, men baksidorna får man på köpet och de är inte de vackraste.