Tjejfest!

Igår gjorde jag något jag inte gjort på säkert 3år.
Jag var på äkta tjejfest. Jag kommer inte ihåg att jag haft såhär roligt.
Jag och Mallibrallan åt en suveränt mumsig middag bestående av kött, pommes och sås(bara det är ju bästa starten på en bra kväll).
Jag ångrade mig bittert att jag tagit på mig chaufförshatten, men vaddå. Jag kan faktiskt ha riktigt roligt ändå.
Vi packade in oss i den stora silverbåten(bilen alltså) och ångade oss till festen.
Där mötte vi upp fyra glada prickar.
Så kom alltså tjejfesten igång. Som sig bör dracks det hotshots, vin och grogg så det stod härliga till.
Mallibrallan skulle öppna sin vinare vid ankomsten. Hon gick in i köket och skulle korka upp. Såklart blev en del av korken kvar, vilket reulterade i att inget vin kom ut när hon vände flaskan.
Snilleblixten blev att ta en kniv och helt enkelt trycka ner korken i flaskan.
Plötsligt hörs ett skrik och ett gapskratt. Jag går in i köket, men Mallan är inte kvar. Det är vin upp på hela köksluckan och en prick i taket.
Mallan skriker någonstans ifrån och letar febrilt en toalett.
Hon har fått vin i hela ansiktet och i ögonen.
Skrattpanik utbryter. Vi eskorterar den förblindade hjältinnan till toan och när hon kommer ut lyder kommentaren:
"Jag var iallafall sminkad när jag kom".
Nu hinkas det vin, skrattas, sjungs för full hals och röks ett obeäknerligt antal cigaretter.
Jag har inhandlat tre flaksor Äppelmer och dricker dem som de andra dricker cider(direkt ur flaskan).
Vi är riktigt på gång. Vi dansat galet till Scooters tecno. Vi spelar luftgitarr och gär den typiska kärleks-förklarings-dansen till Europes Carrie. Ja allt är på topp.
Så kommer vi till punkten när några tjejer ska få åka ner till lokala krogen. Eftersom jag har körhatten på sätter jag mig bakom rattenoch de andra packar sig in i bilen.
De drar på stereon på högsta volym och vevar ner rutorna. De klappar händer, skriker och sjunger för hela byn.
Jag skrattade så jag knappt kunde köra.
När de glada flickorna lyckats skratta sig ut ur bilen tog jag och Mallan kurs mot Byhåla igen.
Det var dags att vända hemåt. Man ska sluta när man har som roligast som Mallan sa.
Helt rätt.
Jag använde skrattmuskler jag inte trodde jag hade kvar igår.
Allt var underbart roligt.
Tack alla som var med.
Jag lägger ut lite bilder senare.