Livet som ~Jennie~

Inatt har det inte blivit många sekunders vila.
Jag har delat säng med fejkgravida Freja. Den stackars lilla hunden tror hon är med bebis. Hon pep, gnällde, sprang runt och så bäddade hon med vårt täcke så till slut hade en liten hund, på inga kilo alls, allt täcke och jag och Jocke låg på var sida om henne och var helt utan.
Jag lät henne göra vad som helst bara hon var tyst. Hon sov litegrann i mina knäveck och det var varmt och m,ysigt, men sen var gnällsymfonin igång igen.
Jag kunde ändå inte bli arg på henne. Hon kan ju inte hjälpa det hela.
När min klocka ringde hade hon hittat sin lilla bebis i en lång plastleksak. Hon sov så gott med tassarna om den och det värkte nästan lite i Jennies lilla hjärta. Hon var så söt där hon låg framför mina knän och var så nöjd med sin nya bebis.

Jag ska sova igen ikväll det jag förlorade inatt (även om jag vet att det inte går att sova igen förlorad vila). Imorgon är jag ledig.

Nu ska jag se vad ungarna gör.

Hej så länge!