Även igår var en mycket rolig kväll.
Jag var trött som aldrig förr på grund av alldeles för lite sovande föregående natt/morgon.
kom upp till Mallibrallan strax innan 21 och då kommer vi fram till att vi har inte riktigt någon aning om hur vi ska ta oss fram eller tillbaka från utehaket. Det är ändå drygt en mil från hennes hus så lusten att gå kändes minimal.
Till slut ordnar det upp sig och jag tar bilen upp och så får vi lift hem.
Då är klockan nästan 22 vilket gör att vi dricker rosa panter i mängder på kortast tid.
Halv 12 traskar vi ner till haket.
Dagen innan kände jag mig gammal ute. Alla var i 18-års åldern. Idag var medelåldern 42 och jag kände mig både liten och oförståndig. Musiktemat var 70-, 80-tal. Inte mycket av Britney Spears eller Lady Gaga där inte.
Vi dansade mest och gick det obligatoriska snackisvarvet.
Klockan 2 insåg vi att vi kanske skulle bli utan körning ändå. Vår chaffis svarade inte i telefonen.
Hjälp! Det var närmare 10grader kallt och jag hade ju bara strumpbyxor på mig.
Vi vandrade av och an på paddracet(ni vet när alla singlar som ännu inte ått ragg, desperat springer av och an i ett sista försök att slippa gå hem ensam) och försökte hitta någon liten bil som skulle åt vårt håll.
Så plötsligt. Efter en halvtimme och ökad desperation så kommer vår chaufför till rätta och vi blir snällt hemkörda till Mallibrallans hus.
Där blev det segkaka och mjölk innan soffan blev min sovkompis.
Jag somnade som en sten och vaknade 6timmar senare i samma position som jag somnat i. Nacken kändes bruten och på mitt pannben spelade MINST 32tomtar ett trumsolo från någon julsång.
Nu sitter jag hemma med ångest över att det finns ungefär 387saker jag borde göra idag, men inte har ork till och som toppen på berget ska jag stå finklädd, sminkad och klar i hallen vid 16.15 för då ska familjen åka till S.vall och fira min kusins mamma som fyllt jämnt.
Just nu känns det mer lockande att ta självmord i duschen än att för tredje gången göra sig iordning för civiliserade sammankomster.
Imorgon kommer älskade Mary med hundar och en Johan. Hurra vad glad jag blir! Har ju väntat länge nu på dem!
L,Ö och lilla M sover här och det är ju också helt underbart. Vad kan vara bättre än att vakna upp med en liten M som kommer och pratar och ger mig en slemmig morgonpuss?
Nu måste jag dö en stund på soffan innan det är dags att göra ett ryck igen.
Och kom ihåg: If I´m not back in five minutes. Just wait longer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar