Back from the dead..

Igår var jag nog nästan död en stund. Ibland känner jag mig gnällig, men denna gång var det sant.

Jag låg på soffan hemma och mådde pyton. Jag tuggade i mig en alvedon och tänkte att febern kanske skulle ge med sig en aning, men det ville den inte(febertermometern slog nästan rot inne i munnen igår för att jag MÅSTE veta om febern stiger eller sjunker). Steg till 38,6. Jag svalde en alvedon till och tänkte ja, men nu då. 1,5timme senare hade jag 39,1 i feber och det kändes verkligen som jag höll på att brinna upp inifrån.

Jag låg på soffan med en iskall, blöt handduk över mig. Det tog max 10 minuter så var den handduken pissljummen och inte till nån hjälp alls.

Jag börjadefå ett tryck över bröstet som oroade mig väldans och det blev svårare och svårare att andas.

Til slut var det skönaste att gråta stora floder bara för att lätta på trycket i kroppen.

Jag fick lov att komma upp på vårdcentralen och kolla EKG och ta lite olika prover.

Min puls var lite hög, men annars var frekvensen och syremättnaden i blodet bra.

Jag fick en hostmedicin och några piller som skulle ta ner febern med raketfart.

Väl hemma tog jag alla mediciner och somnade som en sten på soffan.

Vaknade 3timmar senare och kände faktiskt att livet kanske inte tänkte lämna mig riktigt ännu.

Idag har jag faktiskt varit feberfri i tre timmar, vilket är rekord på hela veckan. Kanske till och med blir hungrig snart så jag vill äta något.

Ska iallafall inleda med en dusch. Det kan göra under med trötta, sjuka kroppar.